Ångesten kryper sig fram..
Känner bara trycket innanför bröstet...Vet inte alls var jag ska ta vägen...
Ser bara in i mig själv..
Orkar knappt ta hand om något. Så fruktansvärt ledsen!
Och inte fan kan ja förklara det heller .. Får se om de går till Kuratorn.
2 vecker kvar på sjukskrivningen. Får se hur fan de ska gå efter det.
Har nog kommer in i en deprission.
Fan de börjar Trycka över bröstet med.
Och mer o mer tänker jag på Liten, Vår älskade liten!
FAN. VARFÖR behövde du gå???
Saknar våran bebis så mkt...
Trackback
Stor kram från mig gumman