VÄLKOMNA!!

I Denna bloggen kommer ni att få följa min kamp mot vikten.
Jag bestämde mig i Februari- Mars 2010 att genomgå en Gastric bypass.

Jag gick till vårdcentralen och min husläkare som blankt sa NEJ, eftersom jag inte var tillräckligt gammal!

- Jo pyttsan.( en kompis bara 2 veckor senare fick iväg en remiss vid samma ålder som mig )

Helt förstörd som jag var tog jag saken i egna händer och skickade in min egen remiss till landstinget!

Mars 2010- Inkom den till deras register

30/4- 10 Åberopade jag Vårdgarantin ( vård inom 90 dagar )

12/5- 10 Hade de min remiss uppe på vårdgaranti mötet.

 

Sen efter det har de varit väntan och väntan och åter väntan.

Jag ringer för att kolla till min kö-plats ungefär var 14:e dag.

5/10- 10. Har ca 150 st före mig i kön. Beräknas på 3-4 månaders väntan på bedömning.

 

 

 

**  Kraven för Gastric Nypass där jag kommer genomföra den är:

 

Kriterier för att bli gastric bypass opererad vid
Aleris Obestias Skåne

• BMI över 35
• Skall ha förelegat under minst 5 år.
• Ålder (över 18 år)

 

**  Här kommer lite information om operationen

 

 

Övervikt är ett kroniskt problem. Varaktig viktnedgång lyckas sällan utan operation. Vid allvarlig fetma har "bypass" av mage och tunntarm visat sig vara en mycket god metod.

 

Operationsmetoden gastric bypass

Den metod som synes ge bäst resultat på lång sikt, är en s.k. "gastric bypass ". En stor del av magsäcken och en del av tunntarmen kopplas då bort från matspjälknings-apparaten- och näringsupptagningsprocessen. Med hjälp av detta ingrepp uppnås en bra viktreduktion utan att långtidskomplikationerna blir för stora. Metoden har varit använd på enskilda ställen internationellt under de senaste 20 åren med mycket goda långtidsresultat. Tidigare utfördes denna operation med en öppen teknik, det vill säga en stor operation med relativt hög grad av kirurgiska komplikationer. Utvecklingen med titthålskirurgi har medfört att operationen tar kortare tid, är enklare och med färre komplikationer. Kirurgerna vid Aleris Obestias Skåne har använt denna metod på Island från 2000 och på Aleris i Oslo sedan 2005. De har mycket goda resultat och har fram till september 2009 opererat 3000 patienter med denna metod.

Operationen utförs av ett team med kirurger, operationssjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska. Operationen startar med att kirurgen sticker en nål in i bukhålan och fyller denna med gas (utanför tarmarna). Därefter för man in 5 små rör genom bukväggen (bilden). Genom dessa rör kan kirurgerna arbeta med långa smala instrument. I det mittersta röret införes en TV-kamera (laparoskop) som överför bilden till en TV-skärm ovanför patienten. Själva operationen tar vanligtvis 40 minuter, men förberedelser av patienten och väckning efter operationen tar tid, så hela processen
tar ca 1 timme.

En illustration av gastric bypass operation är under bearbetning.

 

Vad händer med matspjälkningsorganen under operationen och vilka konsekvenser får detta?

 

Operationen har följande verkningsmekanismer:

1. 97% av magsäcken kopplas bort (ingenting blir borttaget) så att endast 3% av magsäcken används för att ta emot föda när man äter. Det gör att patienten endast kan äta en liten mängd åt gången. Efter ett par månader kommer volymen att öka lite, med den blir aldrig stor igen. Om man äter för mycket åt gången kommer en obehagskänsla att uppstå i magen.
2. Första tredjedelen av tunntarmen kopplas bort så att näringsupptaget endast sker i den nedre 2/3 delen av tunntarmen. Mindre mängd av näringsämnen tas då upp i tarmen.
3. Den lilla magen kopplas till tarm som egentligen finns längre ner i tarmkanalen. Näringsämnena kommer i större koncentration till den uppkopplade tarmen som då signalerar mättnad. Denna tarm är inte van att få koncentrerat socker eller fett direkt vilket gör att det vid intag av allt för osund mat kan hända att signalerna blir för starka (sk. dumpning).
4. Genom att förminska magsäcken och att koppla ifrån det mesta samt koppla ifrån 1/3 del av tunntarmen, uppstår förändringar både i nerv- och hormonkontrollerande system. Detta leder till att de flesta patienter tappar största delen av matsuget och minskar därmed risken att äta för mycket kalorier.